16375 Västra Sallerup interiör
16385 - Stora torg
Platsen där Stora Torg ligger idag var i början på 1800-talet en av byn Eslövs allmänningar. Då södra stambanan byggdes tjänstgjorde platsen som grustag. I december 1873 köpte Christian E Nilsson den jordlägenhet, som tillhörande Eslövs bys allmänning sedan flera år tillbaka varit och fortfarande gagnas som salutorg för 1 500 riksdaler riksmynt. Säljare var 40 personer som representerade samtliga hemmansnummer i byn utom kronobostället. 1875 gick köpet vidare till Eslövs köping. Först 1937, till en summa av 1 000 kronor, sålde kronan Kronoboställets andel av torget till staden Eslöv.
Stora Torg användes som handelsplats med torgdagar alla helgfria lördagar samt marknad fjärde onsdagen i varje månad. Även kreaturshandeln var förlagd hit fram till 1895 då den flyttade till nuvarande Stadsparken. 1920 fick torget kullerstensbeläggning, en cirkelfomad plantering anlades samt en diagonal gång tvärs över. 1948 påbörjades en ombyggnad av Stora Torg som återinvigdes 1950 med trädplantering och vattenfontän. Än idag är det torghandel på lördagar och onsdagar på torget.
Skulpturen Snäckfågel av Eric Grate placerades på Stora Torg 1966 efter att under en tid ha stått i Joel Sallius Park vid Medborgarhuset. Stora Torg förändrades ytterligare i slutet av 1980-talet då hotell Stensson byggdes. 2006 fick Stora Torg nya gång- och cykelbanor.
Hämtat från Wikipedia.se
:: Lars ::
16377 Västra Sallerups medeltidskyrka.
I sitt nuvarande skick består kyrkan av ett torn i väster, långhus samt ett något smalare kor . Tornet bär två årtal . På västsidan står MCD eller 1400. Med början från norra tornväggen kan man dessutom läsa ANNO 1751. Södra tornväggen prydes av ett solur från 1700-talet. Vid långhusets södra sida står en väldig stenkista av sandsten. Den är från kyrkans äldsta tid. Kistan är försedd med en urholkning för huvudet. Korets avslutning i öster, som stöddes av en kraftig strävpelare, prydes med tre fördjupningar, blindnischer. Under dessa löper en bård, ett s k sågsnitt.
Inne i vapenhuset finns en s k gapstock. I den sattes personer som dömts till stockstraff. Först år 1841 borttogs stockstraffet.
I kyrkan finns märkliga målningar - i vapenhuset, långhuset och koret. Flertalet av dessa målningar har kommit till under 1400-talet. För en del av målningarna kan man till och med ange ett bestämt år - 1303. Målningar med utsatt årtal är ovanliga i skånska kyrkor. Dessa är de äldsta man har påträffat i landskapet, men det finns ännu äldre kyrklig konst i denna kyrka. Till vänster om fönstret i norra korväggen är en, som utförts i början av 1200-talet.
Det äldsta minnesmärket i kyrkan är Mårten Stenmästares dopfunt. Han har satt sitt signum i runor på funten, "Martin mik giardi" (Mårten gjorde mig). Ett stenlejon vid dess sida är också ett verk av honom. I golvet ligger en nätt gravsten över en av församlingens präster. En stor stenhäll täcker nergången till en krypta, som använts till begravningsplats för några av Ellingeherrarna.
Predikstolen är från 1615 och utförd av den kände träsnidaren Jakob Kremberg. På en minnestavla omtalas på latin att Eske Bille anskaffat predikstolen. Eske Bille boddes på Ellinge 1552 och kom att bli en av Danmarks mest kända män på sin tid. Det är Eske Billes vapen som finns på bänkgaveln längst fram i södra raden och gaveln intill bär hans mors vapen - Brok. Eske Bille gifte sig med Helvig Gjöe, vars mor kom från den danska ätten Krabbe. På bänkgavlarna i norra raden finns längst fram släkten Gjöes vapen och där intill familjen Krabbes vapensköld. Samma vapen finns på predikstolens tak och dessa såväl som bänkgavlarna har utförts av Jakob Kremberg.
Källa: Kyrkor i Mellanskåne, MSK
